Kortslutning !

Veckan har inte börjat särskilt bra.. Eller var det den förra som fick ett dåligt slut ? Hur som helst gårdagen slutade i tårar, när Jonas och Ninni kom för att prata om de tragedier som hänt i Hede på senaste, och hur man bäst tar hand om de anhöriga som blir kvar. Det blev för mycket för mig, och skuldkänslorna kröp sig inpå. Skuld för att inte räcka till, och att inte ställa upp i den mån som behövs.  Gick hem en lektion för tidigt, kroppen och huvudet sa helt enkelt nej.

Morgonen började likadant som gårdagen slutade. Magen / njuren är inte på min sida, och vill inte alls samarbeta.  värken har suttit i hela dagen. Önskar att jag kunde få ett slut på det här nu. Åtminstonde ett svar på vad som är fel.. ?

Har en förmåga att försvinna in i mig själv, när jag är ensam och mår dåligt. Börjar fundera på sånt som gör mig ledsen och besviken,  på saker jag vill göra men är rädd för att misslyckas med. Frågorna hopar sig i huvudet och jag vet varken ut eller in. Varför är man så rädd att misslyckas egentligen ?  Varför inte bara ta misslyckandet som en erfarenhet, och bli starkare av händelsen ? Förstår inte varför man ska behöva analysera saker och ting ut och in, tills man egentligen inte ens vet varför man börjat fundera ?

I morgon är en ny dag, nya möjligheter, och då tar vi nya tag igen !





 Rius mitt hjärta, du är bara för go !

Kommentarer
Postat av: Jennie

Två helt underbara tjejer !

2008-09-11 @ 09:14:37
URL: http://jempas.bloggagratis.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0